Papperstyper för Turul-frimärken

Utgivningsår	Kod	Pappersbeteckning	Huvudegenskaper	Period / Frekvens
1900	v	Pelurpapper	Fint, mycket tunt vitt papper, frimärksbilden lyser igenom starkt på baksidan. Vattenkänsliga färger kan färga av sig något. Den första utgåvan, med undantag för 12-filersvalören, förekommer på detta papper.	Första utgåvorna (1899–1900)
	x	Glaspapper	Hårt, styvt papper. Ger ifrån sig ett knastrande ljud när det rivs, tänderna skadas lätt. Överblivet papper från Krajcár-eran. Den sällsyntaste papperstypen: förekommer på 1-, 4-, 10- och 60-filers frimärken samt på 1-koronasfrimärken.	Extremt sällsynt (endast utgåva I)
	y	Slätt papper	Fint, slätt vitt papper, tjockare än pelurpapper, inte transparent men halvgenomskinligt. Användes i regel från 1903. Med undantag för det vinröda 6-filers- och 3-koronasfrimärket trycktes alla valörer på detta papper.	Vanligtvis från 1903
	z	Kartongliknande papper	Tjockt, helt ogenomskinligt, slätt vitt papper. Känt från 1904 för alla valörer utom för 4-filers, de bruna nyanserna av 6-filers och för 3-koronasfrimärket.	1904 (De sista utgåvorna)
1904	x	Gulaktigt papper	Tunt, skört, slätt papper med en karakteristisk gulaktig ton. Alla valörer utom 12-filers.	1904 – 1905
1904	y	Vitt papper	Tjockare, mjukare och mer flexibelt vitt papper. Alla valörer är kända utom det mörkt vinröda 50-filersfrimärket.	Från 1905
1906	y	Vitt papper	Kizárólag ezen a puhább, hajlékonyabb fehér papíron jelent meg.	Enhetlig utgåva
1908	-	Tjockt vitt papper	Slätt vitt papper med jämn struktur, något tjockare.	Enhetlig utgåva
1909	x	Standard slätt papper	Något tjockare än papperet från 1900, inte transparent men halvgenomskinligt slätt vitt papper. Känt för alla valörer utom 16-filers.	Mest förekommande typ
	y	Hårt slätt papper	Slät, utpräglat hård och tjock papperstyp, vattenmärket är mycket tydligt på det.	Förekommer för alla valörer
	z	Tunt kompakt papper	Tunt vitt papper med täta fibrer där vattenmärket endast syns mycket svagt eller knappt alls. Förekommer för alla valörer utom 16-filers och 5-koronas.	Nästan alla valörer
1913	s	Standard medeltunt	Slätt, jämnt medeltunt vitt papper med skarpt vattenmärke. 1-, 2-, 3-, 5-, 6-, 10-, 20-, 25-, 30-, 35-, 50-, 60-filers med vitt och rosa nätmönsterstryck samt 1-, 2-, 5-koronas. (Vattenmärkesläge VIIB förekom uteslutande på detta papper)	1913 – 1914
	t	Kompakt tjockt	Märkbart tjockare, mer kompakt vitt papper än s, med något svagare vattenmärke. 5-, 10-, 16-, 60-filers med rosa nätmönstertryck och 1-koronas.	1914
	u	Löst strukturerat papper	Något tunnare papper, lösare pappersfibrer. När det hålls mot ljuset syns oregelbundna, små ljusa punkter. 1-, 2-, 3-, 5-, 6-, 10-, 12-, 20-, 25-, 30-, 35-, 50-, 60-filers med rosa nätmönstertryck, samt 1-, 2- och 5-koronas.	1914
	v	Punktradigt (löst)	Mycket tunt papper med lös struktur. När det genomlyses bildar punkterna raka rader. Suddigt vattenmärke. 1-, 2-, 3-, 5-, 6-, 10-, 12-, 25-, 50-, 60-filers med rosa nätmönstertryck, 70- och 80-filers samt 1- och 2-koronas.	1914 – 1916
	w	Strimmigt papper	Medeltjockt, något gråvitt. Regelbundna, alternerande ljusa och mörka ränder syns vinkelrätt mot vattenmärket (0,3 mm). 2- (blekgul), 3-, 5-, 6- (gråoliv), 10- och 25-filers (berlinerblå).	Sällsyntare typ (1916–1917)
	x	Tjockt mjukt	Starkt, böjbart, utpräglat tjockt vitt papper med tydligt vattenmärke.	I små mängder (1918)
	y	Gråaktigt kartongpapper	Mycket tjockt, styvt, något gråaktigt kartongliknande papper.	Mycket sällsynt (1918)
	z	Tunt slätt	Tunt papper utan ränder, med suddigt och otydligt vattenmärke.	1916 – 1923

Inga bilder har tagits av de enskilda papperstyperna eftersom de är svåra att visa på foto. Om du hanterar flera Turul-frimärken kan du dock tydligt känna och se skillnaderna genom att hålla dem mot ljuset. Med förstoringsglas kan strukturen studeras noga.

De olika papperstyperna kan i vissa fall höja värdet, särskilt om de tillhör de mer sällsynta utgåvorna, såsom exemplar på glaspapper från den första utgåvan år 1900, eller de sällsynta papper som anges i tabellen.